Arkeologi över och under mark

 

Renoverad magasinsbyggnad med anor från 1700-talet. Det röda huset är idag helt renoverat och den ursprungligen var det troligen ofärgat. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

I Kv Gulin, Karlskrona undersöker vi en kritpipsfabrik från mitten av 1700-talet (se tidigare blogg). Förutom rester efter ugnen där piporna bränts och oerhörda mängder avfall i form av kritpipsskaft undersöker vi ett magasin eller en verkstad, samtida med fabriken. Därtill finns det ett bevarat magasin som med största sannolikhet är från samma tid (bilden ovan). I det befintliga magasinet som kommer att vara en del av den nya bebyggelsen finns rester efter 1700-talet.

 

Andra våningen i det stående magasinet, här luktar det trä och tjära. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

 

Bröstpanelen och tapeterna vittnar om att någon eller några har bott på andra våningen i magasinsbyggnaden. Byggnaden är vidare välisolerad och ombonad vilket tyder på att den redan från början troligen delvis använts som bostad, möjligen åt några av dem som arbetade på Norsteens kritpipsfabrik. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

Det innebär att vi kan arbeta med arkeologin både under och ovan mark för att kunna diskutera hur en fabriksmiljö såg ut på 1700-talet.  I magasinet under mark har vi kunnat undersöka flera nivåer av golv samt ett spisfundament. Under den äldsta golvnivån hittade vi kritpipor importerade från London och Gouda med en datering som är äldre än fabriken.

Pipan till höger är en holländsk pipa, tillverkad i Gouda med en datering till ca 1720–1739. Till vänster en engelsk pipa, tillverkad i London av William Manby från 1719 och framåt (muntlig uppgift Bergman-Carter, R). Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

Utgrävda magasinet eller möjligen verkstaden sett från ovan. I det stora hålet till vänster har det stått ett spisfundament. Linnea Gustavsson, Blekinge museum, undersöker sättsanden under det äldsta golvet. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

 









Arkeologi i Världsarvet

Arkeologernas och Blekinge museums undersökning på norra delen av Trossö i kvarteret Gulin har nu pågått i lite drygt en vecka. Vi schaktar fram spännande lämningar efter hus och avfall från bland annat Nils Matheus Norsteens kritpipsfabrik.


Mikael Björk från Blekinge museum rensar fram grunden till ett stort hus. Foto: Arkeologerna.

I Karlskronas gatunät löper tre gator parallellt med varandra mot Skeppsbrokajen: Arvid Nilssonsgatan, Ostermansgatan och Thore Christoffersgatan. Före 1940 kallades de gränder och namnen är belagda redan år 1718 i en karta. På en av dessa tomter undersöker vi nu hus och kulturlager från 1700-talet. I kulturlagren hittar vi avfall från de som bott på tomten, bland annat djurben som visar att man ätit gris, ko och får men också gädda, abborre och torsk. Keramiken i lagret består av det lite enklare rödgodset men också fajanser och annat. Men framförallt hittar vi avfall från den kritpipsfabrik som har legat på tomten under 1700-talet. Nils Mattias Norsteen fick år 1755 privilegiet att bedriva pipfabrik i Kv Gulin. En viktig del i vår undersökning är att finns spåren efter denna fabrik. Vi har redan hittat oerhörda mängder kritpipor och de flesta verkar tillverkade här.

Kritpipsskaft från Nils Mattias Norsteens fabrik. Foto: Arkeologerna.

Varje torsdaglunch har vi visning av utgrävningen mellan kl 12.00 och 12.30.
På grund av den rådande pandemin tar vi dock emot högst 40 besökare.
Blekinge museum guidar dessutom kv Gulin och området kring Handelshamnen under tre onsdagskvällar i juli. Vidare information om visningarna och biljettförsäljning finns på länken nedan.
Välkomna!

Info om guidningar och biljettbokning