Karlskronas kritpipsugn ser dagens ljus!

Arkeologerna Mikael Björk och Albin Norqvist rensar fram
kritpipsugnen. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna.

När vi under första veckans avbaningsarbete här i Kvarteret Gulin i Karlskrona upptäckte fint lagda tegelstenar och ölandskalksten inuti ett hus som vi rensade fram, förstod vi att den måste haft en speciell funktion. Det visade sig vara själva kritpipsugnen! Vi visste att en kritpipsfabrik legat här i området under mitten av 1700-talet, men inte att den skulle finnas inom vårt undersökningsområde. Detta är faktiskt den första kritpipsugnen som undersöks arkeologiskt i Sverige, vilket gör det hela mycket spännande! I bland annat Holland och England har kritpipsfabriker och dess ugnar undersökts så vi har studerat deras resultat och metoder. Potentiellt tycks ugnen vara en hybrid mellan de Holländska och Engelska kritpipsugnarna, vilket kan komma att klarna under arbetets gång.

Arkeologen Pia Svensson fotograferar ugnen för att kunna bygga
upp en 3D modell. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna.

Vi är nu mitt uppe i att undersöka ugnen och dess olika utbyggnadsfaser. Vi ser att ugnen har byggts ut ett eller flera tillfällen, vilket även finns nedtecknat i gamla skriftliga källor. Vi har arbetat mycket med fotodokumentation, både drönar- och 3D fotografering. Nästa steg i undersökningen blir att gräva bort de yngre utbyggnationerna för att sakta jobba oss tillbaka i tiden. Själva ugnsfunktionen och bränningen av kritpiporna kommer i ett senare inlägg!

Drönarfoto över huset med kritpipsugnen. Foto: Albin Norqvist, Arkeologerna.

Arkeologi över och under mark

 

Renoverad magasinsbyggnad med anor från 1700-talet. Det röda huset är idag helt renoverat och den ursprungligen var det troligen ofärgat. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

I Kv Gulin, Karlskrona undersöker vi en kritpipsfabrik från mitten av 1700-talet (se tidigare blogg). Förutom rester efter ugnen där piporna bränts och oerhörda mängder avfall i form av kritpipsskaft undersöker vi ett magasin eller en verkstad, samtida med fabriken. Därtill finns det ett bevarat magasin som med största sannolikhet är från samma tid (bilden ovan). I det befintliga magasinet som kommer att vara en del av den nya bebyggelsen finns rester efter 1700-talet.

 

Andra våningen i det stående magasinet, här luktar det trä och tjära. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

 

Bröstpanelen och tapeterna vittnar om att någon eller några har bott på andra våningen i magasinsbyggnaden. Byggnaden är vidare välisolerad och ombonad vilket tyder på att den redan från början troligen delvis använts som bostad, möjligen åt några av dem som arbetade på Norsteens kritpipsfabrik. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

Det innebär att vi kan arbeta med arkeologin både under och ovan mark för att kunna diskutera hur en fabriksmiljö såg ut på 1700-talet.  I magasinet under mark har vi kunnat undersöka flera nivåer av golv samt ett spisfundament. Under den äldsta golvnivån hittade vi kritpipor importerade från London och Gouda med en datering som är äldre än fabriken.

Pipan till höger är en holländsk pipa, tillverkad i Gouda med en datering till ca 1720–1739. Till vänster en engelsk pipa, tillverkad i London av William Manby från 1719 och framåt (muntlig uppgift Bergman-Carter, R). Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

Utgrävda magasinet eller möjligen verkstaden sett från ovan. I det stora hålet till vänster har det stått ett spisfundament. Linnea Gustavsson, Blekinge museum, undersöker sättsanden under det äldsta golvet. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

 









Ljungaviken 2020-07-24

Som framgått innan i denna blogg är bevarandeförhållandena i Ljungaviken exceptionella. Istället för grå fläckar med fynd av flintor som vi tolkat som hyddor ser vi nu komplicerade strukturer. Ett exempel är huset på bilden nedan som är över 10 m långt och har en trapetsoid form. Förmodligen har bostadsdelen legat i den övre delen. I den nedre delen påträffades flera stora härdar och det känns sannolikt att området utgjort någon slags grovkök. Till vänster i bilden kan tydliga härdar och stolphål ses. Förmodligen är detta någon slags konstruktion som hänger ihop med huset, men dess funktion är ännu oklar. I skrivande stund håller lämningarna på att grävas och förhoppningsvis vet vi snart lite mer. Men innan någon slutlig tolkning kan göras måste många olika analyser utföras. Så den som vill veta allt som går att veta om huset får vänta i cirka två år...

Västra Vång 2020-07-18

Projektet rörande boplatsen Västra Vång har under säsongen löpt på någorlunda som planerat. Lite i skuggan av Covid-19, Ljungaviken och kv Gulin har både metalldetektering och grävning skett. Vissa moment kvarstår till hösten, men de senaste veckornas publika insats är nu avslutad, ett arbete som förstås förtjänar att lyftas fram särskilt! Som tidigare år har våra duktiga volontärer från Blekinge Fornminnesförening, Kronobergs Arkeologiska Förening och Studieförbundet Sensus ställt upp i vått och torrt. Med stort engagemang har de på ett ovärderligt sätt bidragit till att fördjupa vår kunskap om den del av boplatsen som ligger i åkermarken söder om kullen.

Årets schakt inom Vångboplatsen

Sållningen av matjorden gav mängder av fynd i form av keramik, slagger, glaspärlor, glasbägarfragment och enstaka metallföremål. När höstens metalldetektering till slut knyter ihop säcken, har vi att blicka tillbaka på ännu ett gott samarbete i utforskandet av boplatsen och vi har även goda resultat att sätta tänderna i!

Schaktning och sållning i full gång.

 

Firande efter väl förrättat värv.

 

Parallellt med sållningarna i juni och juli har fynd visats upp i Kallvattenkuren i Brunnsparken. Samordningen mot utställningarna här har varit lyckad och lovar mycket för utvecklingen av museifrågan i Ronneby. I samband med Arkeologidagen den 30 augusti kommer fynd från boplatsen och forskningsfrågor inom Vångprojektet att presenteras i samband med ett öppet hus i Kallvattenkuren. Den nyfikne kan då även få veta mer om utvecklingen av projektet kring Gribshunden. Väl mött då!

Info om Arkeologidagen i Kallvattenkuren

Ljungaviken 2020-07-15

Arkeologi innebär nästan alltid överraskningar, så också i Ljungaviken. Som tidigare framgått har mängden hyddor (ca 60 st) varit förvånande. Men det har nu visat sig att den stora överraskningen inte var mängden utan istället storleken och formen på hyddorna. Vid undersökningen av de förmodade hyddorna har det visat sig att de bara utgjorde den centrala försänkningen i betydligt större fyrkantiga hus.

Istället för små runda hyddor har vi alltså hittat stora (cirka 50 kvadratmeter) fyrkantiga hus. Kanske har de byggts av timmer. I omedelbar anslutning till de små husen finns tydliga ansamlingar av härdar. Kanske har dessa områden legat i någon slags utbyggnad med skärmtak och takbärande stolpar. De kraftiga härdarna i kombination med de stora mängderna bränd sten indikerar att man använt husen vintertid.

Husets golvyta kan ses som en ljusare färgning. Längs den vänstra  och den övre
kanten löper en rad av kraftiga väggstolpar. Golvytan är minst 50 kvadratmeter.

 Den bild av jägarstenåldern som framträder i Ljungaviken är på flera sätt ny. Man har vintertid varit mer bofast än vad som tidigare antagits. Man har också i högre grad än förväntat investerat i sina hus. I en i övrigt mobil värld har Ljungaviken uppenbarligen varit en relativt fast punkt.

Arkeologi i Världsarvet

Arkeologernas och Blekinge museums undersökning på norra delen av Trossö i kvarteret Gulin har nu pågått i lite drygt en vecka. Vi schaktar fram spännande lämningar efter hus och avfall från bland annat Nils Matheus Norsteens kritpipsfabrik.


Mikael Björk från Blekinge museum rensar fram grunden till ett stort hus. Foto: Arkeologerna.

I Karlskronas gatunät löper tre gator parallellt med varandra mot Skeppsbrokajen: Arvid Nilssonsgatan, Ostermansgatan och Thore Christoffersgatan. Före 1940 kallades de gränder och namnen är belagda redan år 1718 i en karta. På en av dessa tomter undersöker vi nu hus och kulturlager från 1700-talet. I kulturlagren hittar vi avfall från de som bott på tomten, bland annat djurben som visar att man ätit gris, ko och får men också gädda, abborre och torsk. Keramiken i lagret består av det lite enklare rödgodset men också fajanser och annat. Men framförallt hittar vi avfall från den kritpipsfabrik som har legat på tomten under 1700-talet. Nils Mattias Norsteen fick år 1755 privilegiet att bedriva pipfabrik i Kv Gulin. En viktig del i vår undersökning är att finns spåren efter denna fabrik. Vi har redan hittat oerhörda mängder kritpipor och de flesta verkar tillverkade här.

Kritpipsskaft från Nils Mattias Norsteens fabrik. Foto: Arkeologerna.

Varje torsdaglunch har vi visning av utgrävningen mellan kl 12.00 och 12.30.
På grund av den rådande pandemin tar vi dock emot högst 40 besökare.
Blekinge museum guidar dessutom kv Gulin och området kring Handelshamnen under tre onsdagskvällar i juli. Vidare information om visningarna och biljettförsäljning finns på länken nedan.
Välkomna!

Info om guidningar och biljettbokning