Arkeologi i Världsarvet

Arkeologernas och Blekinge museums undersökning på norra delen av Trossö i kvarteret Gulin har nu pågått i lite drygt en vecka. Vi schaktar fram spännande lämningar efter hus och avfall från bland annat Nils Matheus Norsteens kritpipsfabrik.


Mikael Björk från Blekinge museum rensar fram grunden till ett stort hus. Foto: Arkeologerna.

I Karlskronas gatunät löper tre gator parallellt med varandra mot Skeppsbrokajen: Arvid Nilssonsgatan, Ostermansgatan och Thore Christoffersgatan. Före 1940 kallades de gränder och namnen är belagda redan år 1718 i en karta. På en av dessa tomter undersöker vi nu hus och kulturlager från 1700-talet. I kulturlagren hittar vi avfall från de som bott på tomten, bland annat djurben som visar att man ätit gris, ko och får men också gädda, abborre och torsk. Keramiken i lagret består av det lite enklare rödgodset men också fajanser och annat. Men framförallt hittar vi avfall från den kritpipsfabrik som har legat på tomten under 1700-talet. Nils Mattias Norsteen fick år 1755 privilegiet att bedriva pipfabrik i Kv Gulin. En viktig del i vår undersökning är att finns spåren efter denna fabrik. Vi har redan hittat oerhörda mängder kritpipor och de flesta verkar tillverkade här.

Kritpipsskaft från Nils Mattias Norsteens fabrik. Foto: Arkeologerna.

Varje torsdaglunch har vi visning av utgrävningen mellan kl 12.00 och 12.30.
På grund av den rådande pandemin tar vi dock emot högst 40 besökare.
Blekinge museum guidar dessutom kv Gulin och området kring Handelshamnen under tre onsdagskvällar i juli. Vidare information om visningarna och biljettförsäljning finns på länken nedan.
Välkomna!

Info om guidningar och biljettbokning

Ljungaviken 2020-06-29

Förväntningarna på att påträffa ben, fröer och nötter vid Ljungaviksgrävningen var inledningsvis tämligen låga. Den sandiga jorden i kombination med ett lågt PH-värde är vanligtvis ingen bra miljö för organiskt material. Till vår förvåning har vi dock hittat ben av kronhjort, rådjur och skogsmård i en hydda. Ännu mer förvånande är att vi i samma hydda funnit bevarade fiskfjäll. För att hitta små fröer flotteras och silas jordprover. Som vanligt har vi hittat hasselnötsskal men också brända fiskben. Även om mängderna organiskt material är måttliga har vi alltså redan indikationer på människors näringsfång.

Vid flottering av jordproverna skiljs kol och annat organiskt material ut från sanden.



Redan i fält undersöks prover för att ge vägledning till den fortsatta undersökningen.

Ljungaviken 2020-06-17

Ett av de märkligaste inslagen i Ljungaviken är att hyddor, härdar och gropar ofta
framträder som tydliga försänkningar i den forntida marknivån. Många av hyddorna
har alltså stått öppna när havet översvämmat platsen varefter de fyllts av
gyttja. Att  8400 år gamla nedgrävningar existerar är nästan otroligt. Efter att några försänkningar undersökts är det nu helt klarlagt att det verkligen
rör sig om hyddor. Kanterna är tydliga och i mitten har härdar
påträffats.

Till vår förvåning har vi märkt att hyddorna ser olika ut. Vissa är runda och
fyllda med bränd sten. Andra är kvadratiska eller rektangulära med eldstäder i
hörnen. Med hjälp av drönare har vi kunnat se dem från luften och somliga verkar
då vara mycket stora och rektangulära. Kanske är det så försänkningarna i
vissa fall endast utgjort en del av större konstruktioner. I så fall rör det
snarare om hus än hyddor vilket vore sensationellt.



En försänkning (ljusfärgad) fotograferad med drönare. Till vänster om
försänkningen återfinns en något rektangulär mörkfärgning. Möjligen ingår de
båda i samma konstruktion. I så fall skulle nedsänkningen kunna vara ett
försänkt golv i ett stort rektangulärt hus.  En annan tolkning är att det mörka
området är ett aktivitetsområde i anslutning till en nedgrävd hydda. Skalan
framgår av måttstocken som är 1 m.

Ljungaviken 2020-06-09

Efter sju veckors schaktande är äntligen cirka 15 000 kvadratmeter av den 8 400 år gamla markytan i dagen. Bitvis har gyttjan från havet och sanden haft en mäktighet på omkring 5 meter. När nu grävmaskinerna lämnar oss känns det både bra och lite tråkigt. Vi kan nu koncentrera oss mer på grävandet och lyssna på fågelsången istället för på motorer. Men samtidigt försvinner ett antal uppskattade medarbetare till nya uppgifter. Det kan knappast nog betonas hur viktiga skickliga grävmaskinister är vid en arkeologisk undersökning. Ofta krävs millimeterprecision och koncentrationen måste hela tiden vara hundraprocentig.  Ett enda felaktigt tag med skopan kan ta bort en halv hydda från jägarstenåldern. Några sådana olyckor har dock inte hänt i Ljungaviken där grävmaskinisternas insatser varit oklanderliga.

 

Patrik Olofsson (dumperförare) och grävmaskinisterna Donnie Abrahamsson och Marcus Johansson från Garnborns Åkeri & Maskin AB.  Nu lämnar de oss, men förhoppningsvis ser vi dem igen på framtida arkeologiska undersökningar.

 



 

Vid framtagandet av den äldre markhorisonten krävs samarbete mellan grävmaskinist och arkeologer.



Ny film! De egentliga utgrävningarna har pågått drygt en vecka.

En dryg vecka har gått sedan de egentliga utgrävningarna började. Ytorna är avschaktade och lämningar från jägarstenålder börjar synas. Arkeolog Mikael Henriksson, Blekinge museum berättar om arbetet i filmen.

Ljungaviken film II

Guidade visningar i Ljungaviken

Välkommen till guidade visningar fredagar från 5 juni till 31 juli kl 13 och kl 15!

Samling sker vid brofästet på Ljungavikssidan. Vi tar emot max 30 personer vid varje visning, det är därför viktigt att du bokar din biljett även om guidningen är kostnadsfri.  
BOKA BILJETT HÄR via Nortic

Blekinge museum med samarbetspartners bjuder in till guidade visningar av sommarens stora arkeologiska undersökning i Ljungaviken. Lagren som tas fram vittnar om aktiviteter i landskapet för 8400 år sedan.

Den nya bebyggelsen i Ljungaviken öster om Sölvesborgsviken har resulterat i flera arkeologiska undersökningar från 2004 och framåt. Under våren och sommaren 2020 genomförs utgrävningar av ett stort område nära strandkanten. Här hittar vi ovanligt välbevarade lämningar från människor som levde på platsen under jägarstenåldern.

Vad vet vi om människorna som för många tusen år sedan valde att slå sig ned på samma ställe som vi idag bygger våra egna bostäder på?  Under guidningen får du träffa arkeologerna och se deras arbete live. Du får också komma nära några av de senaste fynden som gjorts på platsen.
 
Tillgänglighet: Ha gärna på dig grova skor. Guidningen sker på delvis smala stigar och i uppgrävd terräng, tillgängligheten är därför begränsad.

Ljungaviken 2020-05-29

Den arkeologiska undersökningen i ljungaviken är unik genom att den mer än 8000 år gamla markytan är täckt av mäktiga lager med sand och gyttja. Bitvis är mäktigheten cirka 5 meter. Följaktligen tar friläggandet av markytan lång tid, och efter fem veckor med två grävmaskiner och tre dumprar är vi fortfarande inte färdiga med uppgiften. I takt med att nya ytor öppnas upp gör vi dock hela tiden oväntade fynd.  Det som framförallt förvånat oss är att det finns flera typer av hyddor på platsen. Somliga är ovala, vilket är väntat. Andra är rektangulära eller kvadratiska vilket vi inte förväntat oss. Förmodligen rör det sig om timmerbyggda konstruktioner som snarast bör beskrivas som små hus.



Bild 1. Kenneth Alexandersson och Bo Knarrström frilägger den över 8000 år gamla markytan.
I bakgrunden skymtar några av de stora sandhögar som skapats genom schaktningen.

 

 

 

Bild 2. Till väster i bilden kan ett fyrkantigt hyddgolv anas. Den ljusare sanden ovanpå
den äldre markytan är avsatt under den tid då hela området låg under vatten.