Lyssna till Vetenskapsradion Historia som uppmärksammar Västra Vång!

Guldgubbarnas rike  

Följ med Tobias Svanelid till Guldgubbarnas (och gummornas!) rike i Västra Vång i Blekinge. Här har en mäktig släkt levt och verkat i hundratals år och lämnat ett mäktigt arv efter sig.

Länk till Sveriges Radio

30 augusti är det dags för årets upplaga av Arkeologidagen! Blekinge museum uppmärksammar dagen med tre evenemang från öst till väst i Blekinge! 

JÄMJÖ SKJUTSSTATION kl 10-14
Hallarumsviken och järnåldern
Nya och fantastiska fynd från järnåldern förändrar bilden av järnålderns östra Blekinge.
Under dagen visar Blekinge museum upp föremål från gravfältet Store Backe och berättar om planerna för fortsatta projekt i trakten kring Hallarumsviken. Aktiviteterna sker utomhus. I samarbete med: Östra Blekinge Hembygdsförening, Blekinge Fornminnesförening, Länsstyrelsen i Blekinge.

KALLVATTENKUREN,
RONNEBY BRUNNSPARK kl 10-16

Möt arkeologin i Kallvattenkuren
Aktuellt kring Gribshunden, Västra Vång och annan arkeologi.
Arkeologer som arbetar i projekten finns på plats och svarar på frågor och visar upp fynd. I samarbete med: Länsstyrelsen i Blekinge, Ronneby kommun och Blekinge fornminnesförening.

 

SÖLVESBORGS MUSEUM
OCH SÖLVESBORGS KONSTHALL kl 11-17
Ljungavikens arkeologi
Arkeologidagen i Sölvesborg 2020 lyfter fram säsongens resultat från de makalösa grävningarna i Ljungaviken.
Öppet hus med aktiviteter i både Sölvesborgs museum och Sölvesborgs konsthall. Arkeologer finns på plats och visar fynd och svarar på frågor. En nyproducerad film presenterar preliminära resultat. Filmvisningen sker löpande under dagen i Konsthallen. Samtidigt släpps filmen  på Youtube. I samarbete med: Länsstyrelsen i Blekinge, Sölvesborgs kommun, Sölvesborgs och Listers fornminnesförening, Sölvesborgs konstförening och Blekinge fornminnesförening.

 

Vi följer Folkhälsomyndighetens och ICOMs rekommendationer angående Covid-19.

 

Fri entré!

 

#arkeologidagen 

 

 

Karlskronas kritpipsugn ser dagens ljus!

Arkeologerna Mikael Björk och Albin Norqvist rensar fram
kritpipsugnen. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna.

När vi under första veckans avbaningsarbete här i Kvarteret Gulin i Karlskrona upptäckte fint lagda tegelstenar och ölandskalksten inuti ett hus som vi rensade fram, förstod vi att den måste haft en speciell funktion. Det visade sig vara själva kritpipsugnen! Vi visste att en kritpipsfabrik legat här i området under mitten av 1700-talet, men inte att den skulle finnas inom vårt undersökningsområde. Detta är faktiskt den första kritpipsugnen som undersöks arkeologiskt i Sverige, vilket gör det hela mycket spännande! I bland annat Holland och England har kritpipsfabriker och dess ugnar undersökts så vi har studerat deras resultat och metoder. Potentiellt tycks ugnen vara en hybrid mellan de Holländska och Engelska kritpipsugnarna, vilket kan komma att klarna under arbetets gång.

Arkeologen Pia Svensson fotograferar ugnen för att kunna bygga
upp en 3D modell. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna.

Vi är nu mitt uppe i att undersöka ugnen och dess olika utbyggnadsfaser. Vi ser att ugnen har byggts ut ett eller flera tillfällen, vilket även finns nedtecknat i gamla skriftliga källor. Vi har arbetat mycket med fotodokumentation, både drönar- och 3D fotografering. Nästa steg i undersökningen blir att gräva bort de yngre utbyggnationerna för att sakta jobba oss tillbaka i tiden. Själva ugnsfunktionen och bränningen av kritpiporna kommer i ett senare inlägg!

Drönarfoto över huset med kritpipsugnen. Foto: Albin Norqvist, Arkeologerna.

Arkeologi över och under mark

 

Renoverad magasinsbyggnad med anor från 1700-talet. Det röda huset är idag helt renoverat och den ursprungligen var det troligen ofärgat. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

I Kv Gulin, Karlskrona undersöker vi en kritpipsfabrik från mitten av 1700-talet (se tidigare blogg). Förutom rester efter ugnen där piporna bränts och oerhörda mängder avfall i form av kritpipsskaft undersöker vi ett magasin eller en verkstad, samtida med fabriken. Därtill finns det ett bevarat magasin som med största sannolikhet är från samma tid (bilden ovan). I det befintliga magasinet som kommer att vara en del av den nya bebyggelsen finns rester efter 1700-talet.

 

Andra våningen i det stående magasinet, här luktar det trä och tjära. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

 

Bröstpanelen och tapeterna vittnar om att någon eller några har bott på andra våningen i magasinsbyggnaden. Byggnaden är vidare välisolerad och ombonad vilket tyder på att den redan från början troligen delvis använts som bostad, möjligen åt några av dem som arbetade på Norsteens kritpipsfabrik. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

Det innebär att vi kan arbeta med arkeologin både under och ovan mark för att kunna diskutera hur en fabriksmiljö såg ut på 1700-talet.  I magasinet under mark har vi kunnat undersöka flera nivåer av golv samt ett spisfundament. Under den äldsta golvnivån hittade vi kritpipor importerade från London och Gouda med en datering som är äldre än fabriken.

Pipan till höger är en holländsk pipa, tillverkad i Gouda med en datering till ca 1720–1739. Till vänster en engelsk pipa, tillverkad i London av William Manby från 1719 och framåt (muntlig uppgift Bergman-Carter, R). Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

Utgrävda magasinet eller möjligen verkstaden sett från ovan. I det stora hålet till vänster har det stått ett spisfundament. Linnea Gustavsson, Blekinge museum, undersöker sättsanden under det äldsta golvet. Foto: Arkeologerna i Lund, SHM

 









Ljungaviken 2020-07-24

Som framgått innan i denna blogg är bevarandeförhållandena i Ljungaviken exceptionella. Istället för grå fläckar med fynd av flintor som vi tolkat som hyddor ser vi nu komplicerade strukturer. Ett exempel är huset på bilden nedan som är över 10 m långt och har en trapetsoid form. Förmodligen har bostadsdelen legat i den övre delen. I den nedre delen påträffades flera stora härdar och det känns sannolikt att området utgjort någon slags grovkök. Till vänster i bilden kan tydliga härdar och stolphål ses. Förmodligen är detta någon slags konstruktion som hänger ihop med huset, men dess funktion är ännu oklar. I skrivande stund håller lämningarna på att grävas och förhoppningsvis vet vi snart lite mer. Men innan någon slutlig tolkning kan göras måste många olika analyser utföras. Så den som vill veta allt som går att veta om huset får vänta i cirka två år...

Västra Vång 2020-07-18

Projektet rörande boplatsen Västra Vång har under säsongen löpt på någorlunda som planerat. Lite i skuggan av Covid-19, Ljungaviken och kv Gulin har både metalldetektering och grävning skett. Vissa moment kvarstår till hösten, men de senaste veckornas publika insats är nu avslutad, ett arbete som förstås förtjänar att lyftas fram särskilt! Som tidigare år har våra duktiga volontärer från Blekinge Fornminnesförening, Kronobergs Arkeologiska Förening och Studieförbundet Sensus ställt upp i vått och torrt. Med stort engagemang har de på ett ovärderligt sätt bidragit till att fördjupa vår kunskap om den del av boplatsen som ligger i åkermarken söder om kullen.

Årets schakt inom Vångboplatsen

Sållningen av matjorden gav mängder av fynd i form av keramik, slagger, glaspärlor, glasbägarfragment och enstaka metallföremål. När höstens metalldetektering till slut knyter ihop säcken, har vi att blicka tillbaka på ännu ett gott samarbete i utforskandet av boplatsen och vi har även goda resultat att sätta tänderna i!

Schaktning och sållning i full gång.

 

Firande efter väl förrättat värv.

 

Parallellt med sållningarna i juni och juli har fynd visats upp i Kallvattenkuren i Brunnsparken. Samordningen mot utställningarna här har varit lyckad och lovar mycket för utvecklingen av museifrågan i Ronneby. I samband med Arkeologidagen den 30 augusti kommer fynd från boplatsen och forskningsfrågor inom Vångprojektet att presenteras i samband med ett öppet hus i Kallvattenkuren. Den nyfikne kan då även få veta mer om utvecklingen av projektet kring Gribshunden. Väl mött då!

Info om Arkeologidagen i Kallvattenkuren

Ljungaviken 2020-07-15

Arkeologi innebär nästan alltid överraskningar, så också i Ljungaviken. Som tidigare framgått har mängden hyddor (ca 60 st) varit förvånande. Men det har nu visat sig att den stora överraskningen inte var mängden utan istället storleken och formen på hyddorna. Vid undersökningen av de förmodade hyddorna har det visat sig att de bara utgjorde den centrala försänkningen i betydligt större fyrkantiga hus.

Istället för små runda hyddor har vi alltså hittat stora (cirka 50 kvadratmeter) fyrkantiga hus. Kanske har de byggts av timmer. I omedelbar anslutning till de små husen finns tydliga ansamlingar av härdar. Kanske har dessa områden legat i någon slags utbyggnad med skärmtak och takbärande stolpar. De kraftiga härdarna i kombination med de stora mängderna bränd sten indikerar att man använt husen vintertid.

Husets golvyta kan ses som en ljusare färgning. Längs den vänstra  och den övre
kanten löper en rad av kraftiga väggstolpar. Golvytan är minst 50 kvadratmeter.

 Den bild av jägarstenåldern som framträder i Ljungaviken är på flera sätt ny. Man har vintertid varit mer bofast än vad som tidigare antagits. Man har också i högre grad än förväntat investerat i sina hus. I en i övrigt mobil värld har Ljungaviken uppenbarligen varit en relativt fast punkt.

Arkeologi i Världsarvet

Arkeologernas och Blekinge museums undersökning på norra delen av Trossö i kvarteret Gulin har nu pågått i lite drygt en vecka. Vi schaktar fram spännande lämningar efter hus och avfall från bland annat Nils Matheus Norsteens kritpipsfabrik.


Mikael Björk från Blekinge museum rensar fram grunden till ett stort hus. Foto: Arkeologerna.

I Karlskronas gatunät löper tre gator parallellt med varandra mot Skeppsbrokajen: Arvid Nilssonsgatan, Ostermansgatan och Thore Christoffersgatan. Före 1940 kallades de gränder och namnen är belagda redan år 1718 i en karta. På en av dessa tomter undersöker vi nu hus och kulturlager från 1700-talet. I kulturlagren hittar vi avfall från de som bott på tomten, bland annat djurben som visar att man ätit gris, ko och får men också gädda, abborre och torsk. Keramiken i lagret består av det lite enklare rödgodset men också fajanser och annat. Men framförallt hittar vi avfall från den kritpipsfabrik som har legat på tomten under 1700-talet. Nils Mattias Norsteen fick år 1755 privilegiet att bedriva pipfabrik i Kv Gulin. En viktig del i vår undersökning är att finns spåren efter denna fabrik. Vi har redan hittat oerhörda mängder kritpipor och de flesta verkar tillverkade här.

Kritpipsskaft från Nils Mattias Norsteens fabrik. Foto: Arkeologerna.

Varje torsdaglunch har vi visning av utgrävningen mellan kl 12.00 och 12.30.
På grund av den rådande pandemin tar vi dock emot högst 40 besökare.
Blekinge museum guidar dessutom kv Gulin och området kring Handelshamnen under tre onsdagskvällar i juli. Vidare information om visningarna och biljettförsäljning finns på länken nedan.
Välkomna!

Info om guidningar och biljettbokning

Ljungaviken 2020-06-29

Förväntningarna på att påträffa ben, fröer och nötter vid Ljungaviksgrävningen var inledningsvis tämligen låga. Den sandiga jorden i kombination med ett lågt PH-värde är vanligtvis ingen bra miljö för organiskt material. Till vår förvåning har vi dock hittat ben av kronhjort, rådjur och skogsmård i en hydda. Ännu mer förvånande är att vi i samma hydda funnit bevarade fiskfjäll. För att hitta små fröer flotteras och silas jordprover. Som vanligt har vi hittat hasselnötsskal men också brända fiskben. Även om mängderna organiskt material är måttliga har vi alltså redan indikationer på människors näringsfång.

Vid flottering av jordproverna skiljs kol och annat organiskt material ut från sanden.



Redan i fält undersöks prover för att ge vägledning till den fortsatta undersökningen.

Ljungaviken 2020-06-17

Ett av de märkligaste inslagen i Ljungaviken är att hyddor, härdar och gropar ofta
framträder som tydliga försänkningar i den forntida marknivån. Många av hyddorna
har alltså stått öppna när havet översvämmat platsen varefter de fyllts av
gyttja. Att  8400 år gamla nedgrävningar existerar är nästan otroligt. Efter att några försänkningar undersökts är det nu helt klarlagt att det verkligen
rör sig om hyddor. Kanterna är tydliga och i mitten har härdar
påträffats.

Till vår förvåning har vi märkt att hyddorna ser olika ut. Vissa är runda och
fyllda med bränd sten. Andra är kvadratiska eller rektangulära med eldstäder i
hörnen. Med hjälp av drönare har vi kunnat se dem från luften och somliga verkar
då vara mycket stora och rektangulära. Kanske är det så försänkningarna i
vissa fall endast utgjort en del av större konstruktioner. I så fall rör det
snarare om hus än hyddor vilket vore sensationellt.



En försänkning (ljusfärgad) fotograferad med drönare. Till vänster om
försänkningen återfinns en något rektangulär mörkfärgning. Möjligen ingår de
båda i samma konstruktion. I så fall skulle nedsänkningen kunna vara ett
försänkt golv i ett stort rektangulärt hus.  En annan tolkning är att det mörka
området är ett aktivitetsområde i anslutning till en nedgrävd hydda. Skalan
framgår av måttstocken som är 1 m.

Ljungaviken 2020-06-09

Efter sju veckors schaktande är äntligen cirka 15 000 kvadratmeter av den 8 400 år gamla markytan i dagen. Bitvis har gyttjan från havet och sanden haft en mäktighet på omkring 5 meter. När nu grävmaskinerna lämnar oss känns det både bra och lite tråkigt. Vi kan nu koncentrera oss mer på grävandet och lyssna på fågelsången istället för på motorer. Men samtidigt försvinner ett antal uppskattade medarbetare till nya uppgifter. Det kan knappast nog betonas hur viktiga skickliga grävmaskinister är vid en arkeologisk undersökning. Ofta krävs millimeterprecision och koncentrationen måste hela tiden vara hundraprocentig.  Ett enda felaktigt tag med skopan kan ta bort en halv hydda från jägarstenåldern. Några sådana olyckor har dock inte hänt i Ljungaviken där grävmaskinisternas insatser varit oklanderliga.

 

Patrik Olofsson (dumperförare) och grävmaskinisterna Donnie Abrahamsson och Marcus Johansson från Garnborns Åkeri & Maskin AB.  Nu lämnar de oss, men förhoppningsvis ser vi dem igen på framtida arkeologiska undersökningar.

 



 

Vid framtagandet av den äldre markhorisonten krävs samarbete mellan grävmaskinist och arkeologer.



Ny film! De egentliga utgrävningarna har pågått drygt en vecka.

En dryg vecka har gått sedan de egentliga utgrävningarna började. Ytorna är avschaktade och lämningar från jägarstenålder börjar synas. Arkeolog Mikael Henriksson, Blekinge museum berättar om arbetet i filmen.

Ljungaviken film II

Guidade visningar i Ljungaviken

Välkommen till guidade visningar fredagar från 5 juni till 31 juli kl 13 och kl 15!

Samling sker vid brofästet på Ljungavikssidan. Vi tar emot max 30 personer vid varje visning, det är därför viktigt att du bokar din biljett även om guidningen är kostnadsfri.  
BOKA BILJETT HÄR via Nortic

Blekinge museum med samarbetspartners bjuder in till guidade visningar av sommarens stora arkeologiska undersökning i Ljungaviken. Lagren som tas fram vittnar om aktiviteter i landskapet för 8400 år sedan.

Den nya bebyggelsen i Ljungaviken öster om Sölvesborgsviken har resulterat i flera arkeologiska undersökningar från 2004 och framåt. Under våren och sommaren 2020 genomförs utgrävningar av ett stort område nära strandkanten. Här hittar vi ovanligt välbevarade lämningar från människor som levde på platsen under jägarstenåldern.

Vad vet vi om människorna som för många tusen år sedan valde att slå sig ned på samma ställe som vi idag bygger våra egna bostäder på?  Under guidningen får du träffa arkeologerna och se deras arbete live. Du får också komma nära några av de senaste fynden som gjorts på platsen.
 
Tillgänglighet: Ha gärna på dig grova skor. Guidningen sker på delvis smala stigar och i uppgrävd terräng, tillgängligheten är därför begränsad.

Ljungaviken 2020-05-29

Den arkeologiska undersökningen i ljungaviken är unik genom att den mer än 8000 år gamla markytan är täckt av mäktiga lager med sand och gyttja. Bitvis är mäktigheten cirka 5 meter. Följaktligen tar friläggandet av markytan lång tid, och efter fem veckor med två grävmaskiner och tre dumprar är vi fortfarande inte färdiga med uppgiften. I takt med att nya ytor öppnas upp gör vi dock hela tiden oväntade fynd.  Det som framförallt förvånat oss är att det finns flera typer av hyddor på platsen. Somliga är ovala, vilket är väntat. Andra är rektangulära eller kvadratiska vilket vi inte förväntat oss. Förmodligen rör det sig om timmerbyggda konstruktioner som snarast bör beskrivas som små hus.



Bild 1. Kenneth Alexandersson och Bo Knarrström frilägger den över 8000 år gamla markytan.
I bakgrunden skymtar några av de stora sandhögar som skapats genom schaktningen.

 

 

 

Bild 2. Till väster i bilden kan ett fyrkantigt hyddgolv anas. Den ljusare sanden ovanpå
den äldre markytan är avsatt under den tid då hela området låg under vatten.

Ljungaviken 2020-05-20

Stenålderslämningarna i Ljungaviken låg för 8 400 år sedan på en sandig platå intill havet. Strax efter att människor bott där steg havet och täckte ytan med gyttja och mäktiga sandlager, I vanliga fall förstör havet alla spår av människor men i detta fall konserverades istället en över 8000 år gammal strandzon.


Den mörkare ytan är den 8400 år gamla markytan. Ovanpå den har flera meter mäktiga
sand- och gyttjelager ansamlats när havet stod 8 meter över den tidigare marknivån.

Efter en omfattande schaktning där upptill 4 meter sand och gyttja tagits bort är nu en stor del av den gamla markytan framrensad. När vi går omkring på den svarta markytan från stenåldern är vi de första på 8400 år som gör det. Hittills har alla våra förhoppningar om fynd uppfyllts.  Flinta ligger spridd över hela den äldre markytan och cirka 10 små hus har redan påträffats.  Allt tyder på att vi har en väldigt spännande sommar framför oss!

fil. Dr Carl Persson (projektledare)

Fil. Dr Bo Knarrström visar glatt upp en skivyxa från jägarstenåldern som han hittat. 

 

Kunskapens källa på Senoren

Den 29 november 2019 utförde undertecknad en arkeologisk brandkårsutryckning till ön Senoren i Karlskrona skärgård. En ledningsschaktning hade gått rakt igenom spår som ganska snabbt kunde konstateras vara delar av en äldre brunn. Förutsättningarna var inte optimala i novemberblötan, men en liten dokumentation och provtagning gjordes. Trämaterial från brunnskaret fick sedan gå till dendrokronolog Hans Linderson i Lund, för han förhoppningsvis skulle kunna dra slutsatser kring träets ålder och ursprung.




Novemberschakt på Senoren. Brunnen i bildens nedre, högra del.

Kvarvarande del av brunnen under utgrävning

Laggstav från en tunna av ek som var avverkad i juni 1313.


I veckan som gick kom resultatet från den dendrokronologiska analysen. Den inre skoningen kom från en tunna tillverkad av ek, med ursprung i norra Polen och med en datering till vinterhalvåret 1308/1309. Ytterligare en tunna konstaterades ha ingått i samma brunn. Även den var av ek, men var av regionalt ursprung och trädet var avverkat i juni år 1313. Ännu återstår att göra en makrofossilanalys på fyllnadsmassor från brunnen innan slutsatser ställs samman i en rapport. Hursomhelst kan vi redan nu säga att denna punktinsats bidrar med ny kunskap från en minst sagt oväntad plats på en åker i Östra skärgården. Inte mycket medeltida arkeologi finns belagd här sedan tidigare, så alla tillskott är ytterst välkomna. Kontrasten till den storskaliga och resurskrävande exploateringsarkeologin kan knappast illustreras bättre!

Mikael Henriksson

Ljungaviken i full gång!

Under veckan har framschaktningen av den mellanmesolitiska boplatsen vid Ljungaviken tagit fart. Flera grävmaskiner och dumpers går för högtryck under ledning av arkeologer på plats. Bit för bit skall fyndförande lager tas fram, för att sedan systematiskt undersökas för hand.

 

Avbaning inom Ljungaviken

 

Carl Persson visar upp en s.k. mikrolit.

Spån av högkvalitativ, sydvästskandinavisk flinta.

Projekt Ljungaviken Sölvesborg

Den nya bebyggelsen öster om Sölvesborgsviken har resulterat i flera arkeologiska undersökningar från 2004 och framåt. De sista undersökningarna i Ljungaviken utgör kulmen av en lång rad insatser kring olika stenåldersmiljöer på Lister. Huvudman för det arkeologiska projektet är Blekinge museum. Den vetenskapliga ambitionsnivån har bestämts av Länsstyrelsen och arbetet bekostas av Sölvesborgs kommun.

Översiktbild delprojekt och kunskapsuppbyggnad som kulminerar med stenåldersgrävningarna i Ljungaviken 2020

De avslutande utgrävningarna 2020 i Ljungaviken koncentreras till strandnära lägen i planområdets nordvästra del. Arbetet fokuserar på lämningar från den mellersta delen av jägarstenåldern, mesolitikum (ca 6 300 f Kr). Genom att havets vattennivå förändrats och flygsand uppkastats på platsen, återfinns nu stenålderns marknivåer under mäktiga sandlager, Ibland ända ned till 4 meter under dagens markyta.   

Kartbild som visar de områden i Ljungaviken som undersöks arkeologiskt under 2020

 

Då lämningarna är ovanligt välbevarade finns det goda förutsättningar att på detaljnivå förstå hur människor under stenåldern levt och bott. Undersökningen kommer också att fördjupa vår kunskap om hur havsnivån varierat och hur naturmiljön gestaltat sig. Kunskapen kommer att ligga till grund för vetenskapliga rapporter, populärvetenskapliga texter och för Blekinge museums fortsatta pedagogiska arbete.

Mesolitiska boplatslager vid Ljungaviken under utgrävning 2018 

Arkeologisk fältsäsong 2020

År 2020 har väl hittills knappast blivit som någon tänkt sig, men en stundande arkeologisk fältsäsong lovar ändå mycket för Blekinge län.

Store Backe vid Hallarumsviken

Fältåret 2020 inleddes 17 mars med en efterundersökning och metalldetektering ute på gravfältet Store Backe vid Hallarumsviken. Detta gav både intressanta fynd från och insikter om vendel- och vikingatida gravar på platsen, och allt och mer därtill kommer att avslöjas under Arkeologidagen i Jämjö den 30 augusti.

Ljungaviken

Fältarkeologin kommer under året inte minst att präglas av två större exploateringsprojekt. Det första, vid Ljungaviken öster om Sölvesborg, som påbörjas i slutet av april. Det kommer sedan att fortlöpa hela sommaren. Lämningarna som undersöks är från jägarstenålder och bortemot 8400 år gamla. Om smittskyddsrestriktionerna tillåter, kommer möjlighet att besöka grävningarna att ges löpande.

Kvarteret Gulin, Karlskrona

 
Det andra stora exploateringsprojektet rör kv Gulin, bredvid det gamla fängelset i Karlskrona. Här i den tidigare handelshamnen låg fastigheter och tomter med koppling till främst handel och sjöfart. Just detta kvarter hyste under 1700-talets mitt även stadens enda fabrik för tillverkning av kritpipor. Även denna undersökning kommer förhoppningsvis kunna inbegripa publika visningar.

Västra Vång

En seminariegrävning i Västra Vång var planerad till maj månad, men har fått ställas in p.g.a. av Covid-19. En delvis publik undersökning är däremot fortfarande aktuell för samma by, och den pågår under tre veckor med början direkt efter midsommarhelgen. Parallellt med denna kommer visning av fynd ske i Kallvattenkuren i Ronneby brunnspark.  

Elleholm

För forskningsprojektet kring det medeltida Elleholm är en mindre undersökning planerad till mitten av augusti. Även här kommer publika visningar att utföras, vilket kommer att aviseras särskilt längre fram.